MENY
Nu känner jag mig återställd efter Corona, men det tog baske mig tre veckor för mig det där viruset....
Så idag passade jag på att ta en timme friskvård vid lunchen och fy sjutton vad skönt det var att vara där ute i skogen i solen. Vi har fortfarande ganska mycket snö kvar så Solda och jag knatade iväg uppåt berget i skoterspåret som gick mot Bjusan. Det
blev en tur där jag blandade utfallssteg, skidgång, spänsthopp och löpning (lufsning). För någon löpform är jag inte i, jag har ju inte sprungit sedan i höstas då jag haft en del problem med knä och hälsena. Efter denna vinters ganska stora mängd
skidåkning hoppas jag nu att dessa problem är som bortblåsta. MEN jag skall börja riktigt försiktigt och det är inga problem när Solda är med för det går verkligen inte fort numera. Hon lufsar på i sin takt och jag får liksom hänga med henne i den
takten hon känner för just den dagen. Idag hade hon en ganska bra dag så vi kunde knata på i ett skönt tempo.
Men lite grusades allt min fina dag då vi passerade ett av mina absoluta favoritställen i skogen och jag till mitt förfasande såg att ALL verkligen ALL skog där är nedhuggen. FY F...n vad trist och vad fult det blev. Just det stråket upp genom skogen
har jag sprungit sååå många gånger just för att det varit en stor favorit. Jag har plockat massor med trattkantareller där också. Nu blev jag ledsen på riktigt faktiskt.....Den här jäkla omarronderingen som genomförts verkar ha gjort skogsägarna helt
tarva på att ta ned den finaste skogen och casha in pengar och de verkar skita i hur det blir att se ut. Jo jag fattar att det är gammal skog som det är dags att ta ned. MEN det blev inte snyggt. De verkar ändå ha gjort ett försök att städa och man
har dragit ihop kvist i högar så stigen som finns där under någonstans kanske kommer att gå att ta sig fram på så man kan nå skogen längre upp där träden ännu ej är avverkade....hur länge då kan man undra?
Det är så trist, bilden här nedan där fanns verkligen en helt underbar skog förut.
Solda och jag blev trots denna besvikelse ute i 90 minuter och jag lyckades dämpa min besvikelse på vägen nedför berget hemöver. Så när vi kom hem var vi ändå på bra humör både jag och min trogne fyrbente följeslagare.
0